Etikettarkiv: enkät

Om undersökningen – bakgrund och metoder

Undersökningen genomfördes våren-försommaren 2010 som en webbaserad enkät. Bakgrunden var en idé om att plocka ihop ett paket av webbhotell och enkla och bra befintliga verktyg för webbpublicering. Tanken var att erbjuda detta till föreningar som paketerbjudande för en månatlig kostnad.

Enkäten bekräftade att det finns behov och intresse men en parallell undersökning om det ekonomiska visade att affärsidén inte håller. Marginalerna på webbhotell är låg, konkurrensen är stor. Kostnaderna för att paketera och underhålla färdiga paket för stora i förhållande till föreningarnas betalningsvilja.

Den här rapporten är skriven försommaren 2011 för att ge utlovad återkoppling till de föreningar som besvarade enkäten och förhoppningsvis startskottet för ett ideellt initiativ för att förbättra svenska föreningars webbplatser. Planen är att grunda en webbplats för samarbete mellan föreningar och professionella webbmänniskor, foreningswebben.se.

Metodbeskrivning

Undersökningen genomfördes som en webbenkät. Enkätfunktionen i Google Docs användes. Inbjudan skickades ut med mejl. Mejlutskicken skedde batchvis. I mejlutskicken höll vi ordning på vilken kommun som föreningen var verksam i men inte någon mer detaljerad information om vilken förening eller person som vi skickat till. Vi varken ville eller kunde skicka påminnelse till de föreningar som inte besvarade enkäten.

Analyserna har skett i ett vanligt kalkylprogram. För att kunna kvantifiera svar på fritextfrågor har svaren i en del fall normaliserats (så att svar som påminner om varandra räknas ihop även om de inte är identiska).

Urval och bortfall

Inbjudan att delta i enkäten skickades till kontaktpersoner för 12.032 föreningar. Långt fler än de som svarade.

Kontaktinformationen kom från kommuners föreningsregister. Kvaliteten i registren är genomgående låg. Många mejladresser fungerade inte (uppskattningsvis 40%) och ibland hörde ägaren till mejladressen av sig och berättade att hon eller han inte var aktiv i föreningen längre eller inte visste att hon eller han stod som kontaktperson.

Bild på utropstecken på vägskylt. Foto: Mpov. CC BYVi rekommenderar alla kommuner och föreningar att se över sina uppgifter i de kommunala föreningsregisterna.

Totalt besvarades enkäten 2535 gånger. Personer som är aktiva i flera föreningar har fått fylla i enkäten flera gånger. Vi har inte sett det omvända, att flera personer svarat för samma förening.

Vi har inte gjort någon regelrätt bortfallsanalys – hur många och vilka som inte svarat på enkäten och hur det påverkar resultat och slutsatser.

Vi vet att bortfallet är stort och att vi inte med säkerhet kan dra några slutsatser om hela populationen av föreningar i Sverige.

Sett till undersökningens ursprungliga syfte, att undersöka intresset för webbpaket och vilka funktioner som bör ingå, så är det inte något större problem.

Rättigheter till den här rapporten

Vill du använda den här rapporten i ditt arbete, ideellt eller kommersiellt. Du får använda den enligt Creative Commons licensen CC BY-SA 3.0.

Kortfattat betyder det:

  • du får använda hela eller delar av rapporten fritt,
  • du får använda innehållet och jobba vidare med det, t.ex. i din egen rapport,
  • du anger ”Lumano, www.lumano.se” som ursprunglig skapare,
  • om du skapar något (t.ex. en egen rapport) så skall den också göras tillgänglig med samma licens.

Läs om licensen på http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.sv

På det sättet får du använda den här rapporten utan att få tillåtelse från ägaren, Lumano. Om du vill använda rapporten och innehållet på annat sätt kan du kontakta stefan.pettersson@lumano.se och berätta om dina planer så hittar vi säkert en lösning.

Det här är nionde artikeln om enkätundersökningen om föreningars webbplatser. Förra artikeln handlade om vilka funktioner föreningarna behöver på webben.

Nästa artikel är den sista från rapporten om svenska föreningars förhållande till webben. Den handlar om ”vad som händer sen”. Om det nu är något som händer sedan 🙂

Diagrambild över vilka publiceringsverktyg (CMS) som föreningar använder.

Föreningarnas publiceringsverktyg eller -tjänst (CMS)

Föreningarna har en publiceringsmiljö som varierar från mycket gamla och otidsenliga verktyg till tekniskt sett moderna och avancerade lösningar. Fler föreningar, framför allt inom idrottsektorn samordnas av förbund som Riksidrottsförbundet (RF) som inför standardiserade lösningar, som IdrottOnline, på bred front. Åsikterna om dessa stora införanden varierar över hela skalan.

Samtidigt som vi ser att ”medelföreningen” har en arbetsmiljö som är ligger avsevärt efter ”medelföretaget” så finns det föreningar som plockar russinen ur kakan och plockar ihop egna lösningar med CMS, bloggar och facebook.

Eftersom flera föreningar kombinerar webbplats, blogg och Facebook är det nog bättre att prata om föreningars ”närvaro på webben” än deras ”webbplats”.

Vi frågade föreningarna vilka verktyg som de använder för webbpubliceringen. En del föreningar använder flera samtidiga verktyg.

Diagrambild över vilka publiceringsverktyg (CMS) som föreningar använder.

Fördelning av publiceringsverktyg. Svaret "vet inte" visas inte.

 

IdrottOnline baserat på EpiServer

Det klart vanligaste sättet bland föreningarna att publicera på webben är att använda Riksidrottsförbundets webbtjänst, IdrottOnline, baserat på Episerver, med 25%. Om det är representativt för föreningssverige kan vi inte säga. IdrottOnline är stort inom traditionella idrottsföreningar men vi vet inte om andelen idrottsföreningar i vår undersökning är representativ.

Av fritextkommentarer så tolkar vi att de flesta som använder IdrottOnline är nöjda. Ju mer traditionell sport-/idrottsverksamhet desto nöjdare. Ett exempel: ”Idrottonline är gratis för oss och vi har vårt medlemsregister där. Sköter lokstödsredovisningen online. Du når lätt både distriktet och svenska ridsportförbundet.”

En del enkätsvar och mejl från föreningar som inte använder IdrottOnline är negativa till såväl tjänsten som att de känner sig tvingade att använda tjänsten för att kunna söka LOK-stöd * (flera använder IdrottOnline bara för detta). Underlagt är inte stort men vi tolkar att föreningar som har bredare verksamhet tycker att IdrottOnline inte funkar så bra.

Vi har två hemsidor men vi använder bara en för att nå ut, den andra har vi via ridsportförbundet idrott online, den används bara för att skapa medlemslistor.”

Känner ni inte till att Riksidrottsförbundet tvingar alla svenska idrottsföreningar att använda IdrottOnline? Förutom system för att hantera medlemsregister (inte särskilt bra för det är långtifrån färdigt men måste användas för LOK-stöd m m) och webbsidor i EPiserver för den som inte fixat det på annat sätt (som vi som föredrar Joomla). Försök påverka Riksidrottsförbundet att få ett fungerande medlemsadministrationsverktyg så gör ni en insats!!! ”

Andra verktyg/tjänster än IdrottOnline/EpiServer

Därefter ser vi lösningar som vi inte hittar så ofta bland företags webbplatser: Frontpage (Microsoft), Dreamweaver (Adobe) och html-kodning i anteckningar/notepad eller liknande texteditor.

Vi anar att dessa lösningar används i första hand i de föreningar där en enda person sköter om webbplatsen. Det kan vara svårt att hålla ordning på webbplatsen med flera redaktörer/webbmastrar som använder den här typen av verktyg. Några ovetenskapliga stickprov indikerar att dessa webbplatser ser amatörmässiga ut (olika typsnitt, udda kulörer, layout som ser “skev” ut) än andra webbplatser. De känns daterade, lite i stil med hembyggda webbplatser i slutet av 1990-talet.

De fria webbpubliceringsverktygen Joomla och WordPress finns med i topplistan. WordPress förekommer dessutom (tillsammans med andra bloggtjänster som blogger och blogspot) ofta i kombination med andra publiceringsverktyg/tjänster. Vi har inte räknat in dessa i summeringen eftersom vi tolkar att WordPress med flera inte används som den primära webbplatsen utan mer som bloggplattform.




Verktyg/tjänst Andel Antal
Episerver + IdrottOnline 22% 229
Frontpage 16% 168
Redigerar HTML 11% 112
Dreamweaver 9% 92
Joomla 6% 62
WordPress 5% 51
Egenutvecklat 3% 34
One.com 2% 25
blogger 1% 9
Drupal 1% 8
klubben.se 1% 7
Microsoft Word 1% 7
Funka 1% 6
Google sites 1% 6
Hembygdsförbundet 1% 6
iWeb 1% 6
Microsoft Expression 1% 6
Proteam 1% 6
Övriga verktyg/tjänster (färre än sex förekomster) 21% 218
Summa 100% 1058
Inget svar/vet inte 96% 1020



Tabell: Publiceringsverktyg/tjänst. Andelen baserat på de som svarat, ”vet inte” exkluderadeV.

Vi kan inte se något tydligt samband mellan val av publiceringsverktyg och hur nöjd man är med webbplatsen.

I slutet finns mängder av enstaka förekomster av olika verktyg. De flesta är gratisverktyg, ibland gratisversioner av dyra program. Många är riktigt gamla och det har nog inte levererats säkerhetsuppdateringar till dem de senaste tio åren.

Vi frågade efter hur webbplatsen uppdateras. Det var en fritextfråga så svaren är formulerade på många olika sätt, ibland svårtolkade. Vi normaliserar verktygen/tjänsterna så gott vi kan, baserat på vår egen kunskap, så att samma namn används för samma verktyg/tjänst. Många som svarar vet inte vad deras verktyg heter.

Det är vanligt att kombinera olika verktyg och tjänster. Av svaren framgår inte om man kör egeninstallerade verktyg eller använder samma verktyg som en tjänst. På den här frågan svarar ovanligt många, nära hälften att de inte vet. Några slutsatser för hela populationen kan vi därför inte dra.

Flera skriver att facebooksida är viktig (men frågeställningen fångade inte upp det). Under det år som gått sedan enkätinsamlingen så är det troligt att Facebook blivit ännu viktigare.

Eftersom flera föreningar kombinerar webbplats, blogg och Facebook är det nog bättre att prata om föreningars ”närvaro på webben” än deras ”webbplats”.

Fotnot: *) LOK = Lokalt aktivitetsstöd, avsett att stödja ungdomsverksamhet.

 

Det här är sjunde artikeln om enkätundersökningen om föreningars webbplatser. Förra artikeln handlade om hur föreningarna organiserar arbetet med webben.

Nästa artikel handlar om vilka funktioner föreningarna har på hemsidan – eller som borde finnas där.

Antal sidor på webbplatsen

Om föreningarnas webbplatser – och vad man tycker om dem

Av de 2535 svaren har 82% av föreningarna någon webbplats, hemsida eller blogg. Mejlsvar indikerar ett bortfall av respondenter som inte har någon webbplats och inte tycker att det är lönt att de besvarar enkäten.

Diagrambild som visar hur nöjda föreningar är med sina egna webbplatser.

Sett till hela webbplatsen, hur nöjd är du med den?

När vi frågar ”Sett till hela webbplatsen, hur nöjd är du med den?” så är man något mer nöjd(37%) än missnöjd (28%).

Värt att påpeka är att det här är ju ägarens attityd, inte besökarens intryck. Svaren fördelar sig lika oavsett om en eller flera sköter om webbplatsen eller om det är ”webbmastern” eller någon annan som besvarar enkäten.

Som ”nöjd” räknar vi svarsalternativ ”1 – Mycket nöjd” och ”2”. Som ”missnöjd” räknar vi ”3” och ”4 – Mycket missnöjd”

Om vi ser till svaren på fritextfrågor så räknas det upp betydligt fler nackdelar och brister med webbplatsen än fördelar. Fritextsvaren i kombination med ”nöjdhetsfrågan” kan tolkas som ”Under de här förutsättningarna fungerar webben trots allt rätt så bra.”

Bland de respondenter som har en uppfattning ser vi att de flesta webbplatserna (60%) har tio till hundra sidor, därefter att färre än tio sidor (34%).

Antal sidor på webbplatsen

 

Det här är femte artikeln om enkätundersökningen om föreningars webbplatser. Förra artikeln handlade om hur föreningarna gör mailutskick, vilka metoder och mailverktyg de använder.

Nästa artikel handlar om hur föreningarna har organiserat arbetet med hemsidan, hur många som jobbar med den och i vilken mån man samarbetar med andra föreningar eller andra organisationer.

Locka deltagare till evenemang

Centralt i föreningarnas verksamhet är olika typer av evenemang, aktiviteter, möten, träffar, matcher, träningstillfällen och kurser. Formerna för dessa träffar skiljer sig mycket mellan föreningarna.

Vi frågar föreningarna hur de gör för att upplysa om sina evenemang.

Arrangerar föreningen några evenemang, träffar, kurser, möten, matcher eller liknande där syftet är att samla deltagare?
Ja, bara för medlemmar. 373 15%
Ja, både för medlemmar och ickemedlemmar. 2093 83%
Nej. 69 3%

Det är intressant att se att de två vanligaste metoderna att informera om evenemang är nätbaserade: webbplats/hemsida och mejlutskick. Kanske är svaren färgade av att hela undersökningen har gjorts via mejlutskick och därför inte helt representativa.

Hur gör föreningen för att upplysa om sina evenemang?


Antal Andel
Skriver om det på webbplats/hemsida 1886 76%
Mejlutskick 1480 60%
Lokalpress/blad (annonser/kalendarium/redaktionellt) 1248 51%
På anslagstavla 1163 47%
Affischerar/skyltar 1012 41%
Brev med inbjudan/kallelse 927 38%
Skriver om det i medlemstidning/blad 752 30%
Ringer runt 161 7%
Berättar vid möten/träffar/evenemang/träningspass 37 2%
Tryckt programblad/tävlingskalender/kurskatalog 30 1%
SMS 27 1%
Genom vårt förbund (webbplats/kalendarium/trycksaker) 26 1%
Mun till mun/djungeltelegrafen 20 1%
Genom kommunen/turistbyrån/biblioteket (kalendarium/affisch/brev) 17 1%
Reklamblad/flyers vid tävlingar/evenemang 14 1%
Flygblad/direktreklam/i brevlådor 13 1%
Informerar i skolorna 10 0,4%
Övrigt summerat 68 3%

 

Svaren är en kombination av kryssrutor (flera val) och fritextsvar. Svaren har normaliserats. Bland svaren döljer sig mycket specialiserade metoder för att nå sin målgrupp. Det är inte alla som har tillgång till ”digital anslagstavla vid kommungräns”. Enklare lösningar vänder sig till deltagande barns föräldrar är den traditionella metoden att skicka med lappar hem med barnen.

Många av metoderna är smarta och bör vara bra inspiration för arrangörer som frågar sig ”hur ska vi nå ut med våra evenemang och locka fler deltagare?”. Vi planerar att publicera en sammanställning här på Föreningswebben som inspirationskälla.

Vi hade förväntat oss att hitta fler svar där man använder kalendarium på kommunernas webbplatser. Några ovetenskapliga stickprov indikerar att runt hälften av kommunerna har en sådana, men ofta är kalendarierna ganska innehållslösa. Att dela med sig om sina evenemang på andras webbplatser (kommunen, andra föreningar, lokala portaler) bör vara enkla vägar till ökad synlighet.

Det här är tredje artikeln om enkätundersökningen om föreningars webbplatser. Förra artikeln handlade om de drygt 2500 föreningar som besvarade enkäten.

Nästa artikel handlar om hur föreningarna jobbar med mejlutskick till medlemmar och andra intressenter.

Om föreningarna i enkäten

De 2535 föreningar som besvarat enkäten finns utspridda över hela landet och har stor spridning i sin verksamhet. Vi vet inte om det är ett representativt urval.

Vi frågade hur många medlemmar föreningen har. Svaren påverkas av att några enstaka stiftelser och förbund (med föreningar och inte personer som medlemmar) har svarat på enkäten också.

Pajdiagram som visar antalet medlemmar i föreningarna som deltog i enkätundersökningen.

Antal medlemmar i föreningarna som deltog i undersökningen

Det här är andra delen av en rapport om hur föreningar använder webben och vilka behov de ser. Första delen är en sammanfattning av rapporten. Tredje artikeln handlar om vilka kanaler eller metoder som föreningar använder för att locka deltagare till sina evenemang, matcher eller möten.