Etikettarkiv: webplats

Om undersökningen – bakgrund och metoder

Undersökningen genomfördes våren-försommaren 2010 som en webbaserad enkät. Bakgrunden var en idé om att plocka ihop ett paket av webbhotell och enkla och bra befintliga verktyg för webbpublicering. Tanken var att erbjuda detta till föreningar som paketerbjudande för en månatlig kostnad.

Enkäten bekräftade att det finns behov och intresse men en parallell undersökning om det ekonomiska visade att affärsidén inte håller. Marginalerna på webbhotell är låg, konkurrensen är stor. Kostnaderna för att paketera och underhålla färdiga paket för stora i förhållande till föreningarnas betalningsvilja.

Den här rapporten är skriven försommaren 2011 för att ge utlovad återkoppling till de föreningar som besvarade enkäten och förhoppningsvis startskottet för ett ideellt initiativ för att förbättra svenska föreningars webbplatser. Planen är att grunda en webbplats för samarbete mellan föreningar och professionella webbmänniskor, foreningswebben.se.

Metodbeskrivning

Undersökningen genomfördes som en webbenkät. Enkätfunktionen i Google Docs användes. Inbjudan skickades ut med mejl. Mejlutskicken skedde batchvis. I mejlutskicken höll vi ordning på vilken kommun som föreningen var verksam i men inte någon mer detaljerad information om vilken förening eller person som vi skickat till. Vi varken ville eller kunde skicka påminnelse till de föreningar som inte besvarade enkäten.

Analyserna har skett i ett vanligt kalkylprogram. För att kunna kvantifiera svar på fritextfrågor har svaren i en del fall normaliserats (så att svar som påminner om varandra räknas ihop även om de inte är identiska).

Urval och bortfall

Inbjudan att delta i enkäten skickades till kontaktpersoner för 12.032 föreningar. Långt fler än de som svarade.

Kontaktinformationen kom från kommuners föreningsregister. Kvaliteten i registren är genomgående låg. Många mejladresser fungerade inte (uppskattningsvis 40%) och ibland hörde ägaren till mejladressen av sig och berättade att hon eller han inte var aktiv i föreningen längre eller inte visste att hon eller han stod som kontaktperson.

Bild på utropstecken på vägskylt. Foto: Mpov. CC BYVi rekommenderar alla kommuner och föreningar att se över sina uppgifter i de kommunala föreningsregisterna.

Totalt besvarades enkäten 2535 gånger. Personer som är aktiva i flera föreningar har fått fylla i enkäten flera gånger. Vi har inte sett det omvända, att flera personer svarat för samma förening.

Vi har inte gjort någon regelrätt bortfallsanalys – hur många och vilka som inte svarat på enkäten och hur det påverkar resultat och slutsatser.

Vi vet att bortfallet är stort och att vi inte med säkerhet kan dra några slutsatser om hela populationen av föreningar i Sverige.

Sett till undersökningens ursprungliga syfte, att undersöka intresset för webbpaket och vilka funktioner som bör ingå, så är det inte något större problem.

Rättigheter till den här rapporten

Vill du använda den här rapporten i ditt arbete, ideellt eller kommersiellt. Du får använda den enligt Creative Commons licensen CC BY-SA 3.0.

Kortfattat betyder det:

  • du får använda hela eller delar av rapporten fritt,
  • du får använda innehållet och jobba vidare med det, t.ex. i din egen rapport,
  • du anger ”Lumano, www.lumano.se” som ursprunglig skapare,
  • om du skapar något (t.ex. en egen rapport) så skall den också göras tillgänglig med samma licens.

Läs om licensen på http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/deed.sv

På det sättet får du använda den här rapporten utan att få tillåtelse från ägaren, Lumano. Om du vill använda rapporten och innehållet på annat sätt kan du kontakta stefan.pettersson@lumano.se och berätta om dina planer så hittar vi säkert en lösning.

Det här är nionde artikeln om enkätundersökningen om föreningars webbplatser. Förra artikeln handlade om vilka funktioner föreningarna behöver på webben.

Nästa artikel är den sista från rapporten om svenska föreningars förhållande till webben. Den handlar om ”vad som händer sen”. Om det nu är något som händer sedan 🙂

Funktioner som föreningar behöver eller har på nätet

De webbaserade funktioner som föreningar ser störst behov av är:

  1. Kalendarium
  2. Publiceringsverktyg
  3. Mejllista
  4. Kontaktformulär
  5. Fotoalbum

Det förvånade mig att se att kalendarium, eller evenemangskalender, hamnar så högt, högre än publiceringsverktyg. När jag läser fritextsvaren tolkar jag det så här:

  • Evenemangen som föreningen arrangerar är otroligt  centrala i verksamheten.
  • Det är knepigt att publicera evenemangen i sen egen kalender och att få dem synliga för en större publik.
  • Och, den vanliga webbpubliceringen, den löser sig ju på något sätt.

Det är i grunden väldigt vanliga funktioner som efterfrågas.

Diagrambild som visar vilka verktyg föreningar berhöver. Kalendarium, publiceringsverktyg och mejllista i toppen.

Vilka webbaserade funktioner tycker du att föreningen behöver? Kalendarium, publiceringsverktyg och mejllista är de mest efterfrågade verktygen.

Vilka webbaserade funktioner tycker du att föreningen behöver? Antal Andel
Kalendarium där man ser kommande evenemang/händelser och medlemmar eller andra intressenter kan anmäla sig. 1508 73%
Publiceringsverktyg så att man kan publicera webbsidor utan att kunna html. 1342 65%
Mejllista för att göra mejutskick till medlemmar eller andra intressenter. 1299 63%
Kontaktformulär där vem som helst kan skriva ett meddelande som går till någon/några utsedda kontaktpersoner. 1165 56%
Fotoalbum där medlemmar eller utsedd person kan ladda upp bilder att visa på webbplatsen 1101 53%
Gästbok där vem som helst kan lämna ett meddelande som alla kan se. 963 46%
Medlemsmatrikel på webben där befintliga medlemmar kan ändra adressuppgifter mm och personer kan anmäla att de vill bli medlemmar. 804 39%
Diskussionsforum så att medlemmar eller andra intressenter kan diskutera olika ämnen. 792 38%
Köp/sälj-annonser 326 16%

När vi tittar närmare på vilka funktioner som finns på webbplatsen så ser vi en större palett av funktioner. I topp hittar vi:

  • Nyhetsnotiser
  • Kalendarium
  • Fotoalbum
  • Gäsbok
  • Kontaktformulär

I stort ser vi att samma verktyg eller funktioner upprepas. Den användning jag ser av svaren från dessa två frågor är: ”Vi har provat en uppsjö av funktioner och det är några av dem som vi ser som mycket viktiga.”

Diagrambild som visar vilka funktioner som används idag av föreningarna. Kalendarium, nyhetsnotiser och fotoalbum i topp

Vilka funktioner finns på webbplatsen idag?

Vi kan inte använda svaren på dessa två frågor för att dra några långtgående slutsatser om hur bra dagens lösningar är. En djupdykning i fritextsvaren kan ge större kunskap.

Vilka funktioner finns på webbplatsen idag? Antal Andel
Kalendarium 1601 77%
Nyhetsnotiser 1601 77%
Fotoalbum 1246 60%
Kontaktformulär 836 40%
Gästbok 826 40%
Webbstatistik 683 33%
Inloggning för medlemmar 598 29%
Medlemsmatrikel 344 17%
Diskussionsforum 306 15%
Medlemstidning/blad som pdf 301 14%
Koppling till sociala medier 263 13%
Nyheter 237 11%
Externt innehåll som hämtas, t.ex. väderprognoser 237 11%
Köp/sälj-annonser 206 10%
RSS-flöde 192 9%
Medlemstidning/blad som webbsidor 139 7%
Snabbenkät/poll 77 4%
Övrigt summerat (många små förekomster) 308 15%

Totalt svarade 2535 föreningar på enkäten. De två frågor som den här artikeln diskuterar besvarades av 2078.

Det här är åttonde artikeln om enkätundersökningen om föreningars webbplatser. Förra artikeln handlade om vilka publiceringsverktyg (CMS) som föreningarna använder.

Nästa artikel kommer att handla om bakgrunden till undersökningen och de metoder som använts.

Diagrambild över vilka publiceringsverktyg (CMS) som föreningar använder.

Föreningarnas publiceringsverktyg eller -tjänst (CMS)

Föreningarna har en publiceringsmiljö som varierar från mycket gamla och otidsenliga verktyg till tekniskt sett moderna och avancerade lösningar. Fler föreningar, framför allt inom idrottsektorn samordnas av förbund som Riksidrottsförbundet (RF) som inför standardiserade lösningar, som IdrottOnline, på bred front. Åsikterna om dessa stora införanden varierar över hela skalan.

Samtidigt som vi ser att ”medelföreningen” har en arbetsmiljö som är ligger avsevärt efter ”medelföretaget” så finns det föreningar som plockar russinen ur kakan och plockar ihop egna lösningar med CMS, bloggar och facebook.

Eftersom flera föreningar kombinerar webbplats, blogg och Facebook är det nog bättre att prata om föreningars ”närvaro på webben” än deras ”webbplats”.

Vi frågade föreningarna vilka verktyg som de använder för webbpubliceringen. En del föreningar använder flera samtidiga verktyg.

Diagrambild över vilka publiceringsverktyg (CMS) som föreningar använder.

Fördelning av publiceringsverktyg. Svaret "vet inte" visas inte.

 

IdrottOnline baserat på EpiServer

Det klart vanligaste sättet bland föreningarna att publicera på webben är att använda Riksidrottsförbundets webbtjänst, IdrottOnline, baserat på Episerver, med 25%. Om det är representativt för föreningssverige kan vi inte säga. IdrottOnline är stort inom traditionella idrottsföreningar men vi vet inte om andelen idrottsföreningar i vår undersökning är representativ.

Av fritextkommentarer så tolkar vi att de flesta som använder IdrottOnline är nöjda. Ju mer traditionell sport-/idrottsverksamhet desto nöjdare. Ett exempel: ”Idrottonline är gratis för oss och vi har vårt medlemsregister där. Sköter lokstödsredovisningen online. Du når lätt både distriktet och svenska ridsportförbundet.”

En del enkätsvar och mejl från föreningar som inte använder IdrottOnline är negativa till såväl tjänsten som att de känner sig tvingade att använda tjänsten för att kunna söka LOK-stöd * (flera använder IdrottOnline bara för detta). Underlagt är inte stort men vi tolkar att föreningar som har bredare verksamhet tycker att IdrottOnline inte funkar så bra.

Vi har två hemsidor men vi använder bara en för att nå ut, den andra har vi via ridsportförbundet idrott online, den används bara för att skapa medlemslistor.”

Känner ni inte till att Riksidrottsförbundet tvingar alla svenska idrottsföreningar att använda IdrottOnline? Förutom system för att hantera medlemsregister (inte särskilt bra för det är långtifrån färdigt men måste användas för LOK-stöd m m) och webbsidor i EPiserver för den som inte fixat det på annat sätt (som vi som föredrar Joomla). Försök påverka Riksidrottsförbundet att få ett fungerande medlemsadministrationsverktyg så gör ni en insats!!! ”

Andra verktyg/tjänster än IdrottOnline/EpiServer

Därefter ser vi lösningar som vi inte hittar så ofta bland företags webbplatser: Frontpage (Microsoft), Dreamweaver (Adobe) och html-kodning i anteckningar/notepad eller liknande texteditor.

Vi anar att dessa lösningar används i första hand i de föreningar där en enda person sköter om webbplatsen. Det kan vara svårt att hålla ordning på webbplatsen med flera redaktörer/webbmastrar som använder den här typen av verktyg. Några ovetenskapliga stickprov indikerar att dessa webbplatser ser amatörmässiga ut (olika typsnitt, udda kulörer, layout som ser “skev” ut) än andra webbplatser. De känns daterade, lite i stil med hembyggda webbplatser i slutet av 1990-talet.

De fria webbpubliceringsverktygen Joomla och WordPress finns med i topplistan. WordPress förekommer dessutom (tillsammans med andra bloggtjänster som blogger och blogspot) ofta i kombination med andra publiceringsverktyg/tjänster. Vi har inte räknat in dessa i summeringen eftersom vi tolkar att WordPress med flera inte används som den primära webbplatsen utan mer som bloggplattform.




Verktyg/tjänst Andel Antal
Episerver + IdrottOnline 22% 229
Frontpage 16% 168
Redigerar HTML 11% 112
Dreamweaver 9% 92
Joomla 6% 62
WordPress 5% 51
Egenutvecklat 3% 34
One.com 2% 25
blogger 1% 9
Drupal 1% 8
klubben.se 1% 7
Microsoft Word 1% 7
Funka 1% 6
Google sites 1% 6
Hembygdsförbundet 1% 6
iWeb 1% 6
Microsoft Expression 1% 6
Proteam 1% 6
Övriga verktyg/tjänster (färre än sex förekomster) 21% 218
Summa 100% 1058
Inget svar/vet inte 96% 1020



Tabell: Publiceringsverktyg/tjänst. Andelen baserat på de som svarat, ”vet inte” exkluderadeV.

Vi kan inte se något tydligt samband mellan val av publiceringsverktyg och hur nöjd man är med webbplatsen.

I slutet finns mängder av enstaka förekomster av olika verktyg. De flesta är gratisverktyg, ibland gratisversioner av dyra program. Många är riktigt gamla och det har nog inte levererats säkerhetsuppdateringar till dem de senaste tio åren.

Vi frågade efter hur webbplatsen uppdateras. Det var en fritextfråga så svaren är formulerade på många olika sätt, ibland svårtolkade. Vi normaliserar verktygen/tjänsterna så gott vi kan, baserat på vår egen kunskap, så att samma namn används för samma verktyg/tjänst. Många som svarar vet inte vad deras verktyg heter.

Det är vanligt att kombinera olika verktyg och tjänster. Av svaren framgår inte om man kör egeninstallerade verktyg eller använder samma verktyg som en tjänst. På den här frågan svarar ovanligt många, nära hälften att de inte vet. Några slutsatser för hela populationen kan vi därför inte dra.

Flera skriver att facebooksida är viktig (men frågeställningen fångade inte upp det). Under det år som gått sedan enkätinsamlingen så är det troligt att Facebook blivit ännu viktigare.

Eftersom flera föreningar kombinerar webbplats, blogg och Facebook är det nog bättre att prata om föreningars ”närvaro på webben” än deras ”webbplats”.

Fotnot: *) LOK = Lokalt aktivitetsstöd, avsett att stödja ungdomsverksamhet.

 

Det här är sjunde artikeln om enkätundersökningen om föreningars webbplatser. Förra artikeln handlade om hur föreningarna organiserar arbetet med webben.

Nästa artikel handlar om vilka funktioner föreningarna har på hemsidan – eller som borde finnas där.

Diagrambild som visar publiceringsfrekvens för föreningars hemsidor

Organisation kring webben

Vi frågade ”Hur många är ni som jobbar med webbplatsen?”. I 55% av fallen är det en person, i 37% två till fem personer och 7% fler än fem personer. Om det är en person som jobbar med webbplatsen så är det i tre av fem fall just den personen som besvarar enkäten.

Diagrambild som visar hur många som jobbar med föreningars webbplatser

Hur många är ni som jobbar med webbplatsen?

Fritextsvaren i enkäten visar stor spridning hur det är att jobba med föreningens webbplats. Från uppgivenhet och vanmakt över gammal krånglande teknik och oförstående styrelse till arbetsglädje och bra resultat. Många svarar att föreningen saknar någon som kan ta hand om webben på allvar.

Det man saknar är inte tekniska funktioner. Man saknar tid att lägga på webben.

En person berättar: ”Det vi saknar är en person som ägnar sig åt webbsidorna. Sidorna härstammar från 1990-talet. I princip så har det inte kommit in så mycket nytt på de senaste åren.”

Många webbplatser är gamla och utvecklade i gamla verktyg som inte stödjer att flera personer jobbar med webbplatsen från olika datorer. Det gör att föreningarna som svara på enkäten ofta har en stressad webbmaster som publicerarar vad andra skrivit.

Skribenterna är missnöjda med att behöva gå omvägen via en person som publicerar. Ett svar som är typiskt: ”Jag skulle vilja göra det (publicera) hemifrån, eller åtminstone kunna styra upplägget och skriva in nyheter och nyttig information varje vecka. ”

Det är lätt att få uppfattningen att man vuxit fast i lösningar som hindrar vidare utveckling: ”Egentligen skulle jag behöva ett modernt program, men med över 10000 A4 sidor och tusentals länkar kors och tvärs tror jag det skulle bli alltför mycket arbete att konvertera till ett annat program. Jag började med webbplatsen 1996…”Citaten ovan handlar om problem med tekniska lösningar men jag väljer att presentera dem under rubriken ”organisation” eftersom tekniken påverkar organisationen, hur och av vem arbetet utförs.

Vi frågade också ”Hur ofta publiceras något nytt på webbplatsen?”

Diagrambild som visar publiceringsfrekvens för föreningars hemsidor

Hur ofta publiceras något nytt på webbplatsen?

Flera föreningar berättar att de använder webben väldigt oregelbundet under året. Flera föreningar ägnar sig åt typiska utomhusaktiviteter under sommaren. Andra har en specialiserad verksamhet som har en helt annan årsrytm: ”Föreningen är verksam september – januari. Framför allt nyårsrevyer.”

Samarbete med andra föreningar eller förbund

Flera föreningar ingår i olika webbsamarbeten. Det typiska är att man är ansluten till ett distrikts- eller riksförbund och samarbetar där. I en del fall, som inom idrottsrörelsen, hembygdsförbundet, politiska partier och RFSU använder man gemensamma publiceringssystem. I andra fall är det lösare samarbeten, man utbyter erfarenheter och länkar till varandra.

En sak som blir uppenbar i enkätsvaren är att många föreningar är med i flera olika förbund och samarbeten kring webben. När förbunden var för sig sedan vill styra upp hemsidor och verksamhetssystem (medlemsregister, bidragsansökningar, …) så hamnar föreningarna i kläm.

Vi ser också föreningar som går ihop med en gemensam webbplats. Antingen inom en by eller ort eller inom ett intresseområde som judo/budo eller hundar. Just dessa frivilliga samarbeten verkar mycket lyckade enligt fritextsvaren och mejlväxling med några föreningar. En framgångsfaktor i dessa samarbeten är en positiv attityd att man pratar om att samarbetena är roliga och att det inte är så svårt.

De samarbeten som sker ”uppifrån-ned” av förbund kritiseras ofta: ”För att klara av att använda hemsidan så som RF:s datafolk menar, behöver man jobba halvtid eller mer med alla funktioner.”

Bland de negativa kommentarerna syns det att anledningen till missnöjet ofta handlar om brister i målbild, lansering/utrullning och utbildning: ”Den hemsida som jag håller på att göra är under PRO riks och den är helt styrd av hur deras ordning är. Jag har inte kommit underfund med hur man kan lägga in bilder och skapa länkar ännu. Måste kontakta supporten hela tiden eftersom jag inte fattar episerver.”

Kritik verkar lika ofta vara grundad i hur införandet sker som val av verktyg/plattform. Många kommentarer är av typen ”Jag förstår inte varför vi ska köra verktyget A, det är ju mycket svårare än verktygen B, C och D som jag använder själv och i andra föreningar.” Kunskap som säkert varit värdefull i förstudiefasen inför valet av verktyg/plattform.

Vi har i undersökningen inte riktat in oss på förbundens syn på samarbete/styrning av föreningarnas webbar (men det skulle vara intressant). Det är uppenbart att man från förbunden känner sig tvingade att ”ta tag i” föreningarnas hemsidor och stödsystem: ”Beträffande båtklubbar så finns avancerade funktionalitet, som medlemshantering, brygghantering, fakturering, mail etc inbyggd i SBU´s webservice, som ingår utan kostnad till alla SBU´s medlemmar och tjänsten byggs ut. ”

Lokalt samarbete

I en del fall finns lokala föreningsråd, under kommunens beskydd, som samverkar löst och hjälper till med kompetensutveckling. Den här typen av samarbete finns oftast bara på landsbygden och kommentarerna är genomgående positiva.

I några fall har lokala föreningar under lång tid samarbetet kring en gemensam föreningslokal eller bygdegård, nu fortsätter man samarbetet med webbplatser också.

Föreningar i storstäder nämner så gott som aldrig den typen av samarbeten.

Några som svarar har felaktigt uppfattat att enkäten sker i kommunens regi och att kommunen planerar att stötta föreningarna (mer) när det gäller webb och hemsidor. Det är respondenterna generellt positiva till. Uppfattningen kommer sannolikt från en tvetydig formulering i de första mejlutskicken. Kontaktinformationen till föreningarna kommer från kommuners föreningsregister. När vi insåg otydligheten ändrade vi texten i mejlutskicken.

Det här är sjätte artikeln om enkätundersökningen om föreningars webbplatser. Förra artikeln handlade om vad föreningarna själva tycker om sina webbplatser.

Nästa artikel handlar om vilka publiceringsverktyg (CMS) som föreningarna använder.

Antal sidor på webbplatsen

Om föreningarnas webbplatser – och vad man tycker om dem

Av de 2535 svaren har 82% av föreningarna någon webbplats, hemsida eller blogg. Mejlsvar indikerar ett bortfall av respondenter som inte har någon webbplats och inte tycker att det är lönt att de besvarar enkäten.

Diagrambild som visar hur nöjda föreningar är med sina egna webbplatser.

Sett till hela webbplatsen, hur nöjd är du med den?

När vi frågar ”Sett till hela webbplatsen, hur nöjd är du med den?” så är man något mer nöjd(37%) än missnöjd (28%).

Värt att påpeka är att det här är ju ägarens attityd, inte besökarens intryck. Svaren fördelar sig lika oavsett om en eller flera sköter om webbplatsen eller om det är ”webbmastern” eller någon annan som besvarar enkäten.

Som ”nöjd” räknar vi svarsalternativ ”1 – Mycket nöjd” och ”2”. Som ”missnöjd” räknar vi ”3” och ”4 – Mycket missnöjd”

Om vi ser till svaren på fritextfrågor så räknas det upp betydligt fler nackdelar och brister med webbplatsen än fördelar. Fritextsvaren i kombination med ”nöjdhetsfrågan” kan tolkas som ”Under de här förutsättningarna fungerar webben trots allt rätt så bra.”

Bland de respondenter som har en uppfattning ser vi att de flesta webbplatserna (60%) har tio till hundra sidor, därefter att färre än tio sidor (34%).

Antal sidor på webbplatsen

 

Det här är femte artikeln om enkätundersökningen om föreningars webbplatser. Förra artikeln handlade om hur föreningarna gör mailutskick, vilka metoder och mailverktyg de använder.

Nästa artikel handlar om hur föreningarna har organiserat arbetet med hemsidan, hur många som jobbar med den och i vilken mån man samarbetar med andra föreningar eller andra organisationer.